tisdag 31 december 2013

Schack matt

Migrän igår. Idag är allt stilla i denna kropp. Rör mig mellan soffan och kastrullen med min fond.

Jag saknar ingenting här hos mig just nu. Finns så mycket att vara tacksam för, och så lite som jag begära mer. Tänker på den här sinnesrobönen och känner att det är mycket användbara ord:

Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.

Jag brukar inte ta så allvarligt på det här med gud, anser inte att essensen för mig ligger i det. Men resten. Mer behöver jag inte.


(Men orka, vad är det för knas med typsnitt och teckenstorlekar?)

måndag 30 december 2013

Och en liten attack på det...

Har man migrän så har man. Vilket betyder att den kan slå till när som helst, och triggas av faktorer som är knappt märkbara. Starka ljus, obamhärtigt ljud, stress. Typ det man exponeras för i en affär dagen innan nyårsafton. Kan Ica Emporia vara lilla helvetet på jorden? Ja svarar jag. Inga tabletter med mig, men ett apotek nära med världens gulligaste personal som assisterade med att plocka ut min medicin på recept och ge mig vatten. Dessa människor som gjorde skillnad med att visa största möjliga empati. Jag  ville bara krama sönder dem...

Tjatigt, jag vet

Min romans med löpningen fortsätter. Upp tidigt, springa före frukost funkar bäst för mig. Och jag rymmer iväg för att bara umgås med mig själv. Kanske kan jag beskriva det bäst som ett reningsbad, fritt blås i tanken och jag svävar lite ovanpå. Benen idag med intervaller, gav allt. Så slutsnackat.

Sen har vi ju det här med nyår, jag har svårt att stå opåverkad av allt prat om menyer, outfits och vilka klackar som ska bäras. Jag försöker stänga av och göra det jag vill. Det blir kort och gott mat, och det blir kläder. Plus champagne, där är jag obönhörlig. Det ska vara bubblor, och det ska vara no limits.

lördag 28 december 2013

Det blir aldrig

som man tänkt sig. Släktkalaset till exempel blev trevligt. God ojulig mat, prat och skratt och energi kvar att använda. Värme och kärlek, omtanke och samtal. Blir så arg på mig själv för att jag inte kan tro detta innan. Måla i svart tillför ingenting, vilket jag ska påminna mig själv om lite oftare. Men nu ska jag bara behålla känslan av att det var en fin kväll.

Godnatt världen!

torsdag 26 december 2013

På rymmen - body and mind

Jag sprang ut. Planen var tidigt, det blev halv elva. Sprang 15 km och kom hem lagom tills risgrynsgröten var klar. Vi är så tillbakalutade som det går just nu. Men mina ben, de krävde stretch eller mer ett halvt yogapass efter springet. Något så otroligt stumma men ändå väldigt lyckliga ben.

De där utflykterna med mig själv känns som en grundbetingelse i mitt liv. All social samvaro förbränner . Och eldprovet imorgon klarar jag mig inte ifrån, hade tänkt något om att jag skulle vara hemma och ta hand om hundarna men jag fick släppa det. Den där devisen "alla ska med" - inte så mycket min grej alls faktiskt, men tydligen älskad av resten här. Jag får inte bli den där fastern som inte kommer med på julkalasen, det är tydligt. Hon den där med hög integritet som väljer själv. Jag säger så här; jag gör det för min man, för att han vill ha mig där och för att han lovar att backa upp denna kvinna med tendens till social utmattning. Och jag villkorar med massor av space före kalaset. Utrymme att fylla med träning och eftertanke, läsning och hundpromenad.

Har det där esset i rockärmen också, min fina hundkompis som kör upp i morgon och släpper ut hundarna så de inte behöver vara helt ensamma för länge. Och i detta sätter jag reglerna, jag talar om när vi måste åka hem igen till de små vilddjuren. Senast kl 21 är det roliga slut, I tell you.

måndag 23 december 2013

Godare jul, sen får det vara slutsnackat

Något annat är inte att vänta när man har tillrett tre kilo grönkål. Frågor på detta är överflödiga, bilder blir det inte heller fler av. En på insta för den nyfikna...

Strax far vi till Köpenhamn för att hämta hem ett barn, i morgon kommer nästa. Och lite lite köpenhamnsluft ska vi passa på att andas in då. En annan sort faktiskt, lite lättare mer mättad på atmosfär och mer avslappnad. Alla borde vara som köpenhamnare tycker jag, fy fasen vad coolt det vore.

Trots allt blir det bra det här med jul. Bara jag får vara på mitt eget vis, utan glitter och rött. Ingen svart tyll, ingen sammet. Bara vara, med en och annan kick från endorfiner.

söndag 22 december 2013

Varför blir det alltid svart, när det borde vara krispigt vitt?

Det är tid för det nu, att vara helt ärlig med detta. Under de senaste dagarna har jag handlat maten, vinerna, ostarna, brödet ja allt. Och jag känner mig inte ett dugg sugen på julen. Skulle kunna strunta i det hela.

Stress kryper under mitt skinn, jag klarar inte av att vara där. Vill inte alls faktiskt. Och ändå är jag extremt lyckligt lottad. Har en man som i princip bär mig på sina raka armar, ungar av guld och en massa annat. Trots det vill jag inte vara med om detta. Hur besynnerligt fungerar inte en människa? Är jag en produkt av för mycket tid och för all del smärta från helvetet? Vet inte svaret, vet bara att jag ska försöka mig på att hålla ihop och bara vara mitt i detta. Wish me luck, och god fucking jul om vi inte hörs innan dess.

lördag 21 december 2013

Ingen monkey business direkt

I morgon, löpningen, handla sill, göra älgfärsbullar och sen bara dö i en soffa. Nåt sånt, och garanterat inte en enda bild på någon av dessa aktiviteter. 

Nu titta på MMA, min hemliga passion.

fredag 20 december 2013

Dagens handled härmar jag



Dagens handled liknar mest ett ben på en kalkon tycker jag. Men armbanden, dem gillar jag massor. Knutna av en makraméguru vid namn Caisa. På två röda snor hon ihop de finaste grejer!

Jobbar ju jämt med detta, och det går bra nu. Mycket bra.

Sprang i morse, dimmigt och mjukgungig grusväg. Inte mitt favoritunderlag. Men så är det dessa dagar,  bara att klä på sig kläderna och dra iväg utan att tänka. Det är hela tricket. Fundera inte över alternativ, för den veliga öppnar sig då alltid genvägar.

Nu tända ljus i fönstret, kaffet, gröten, ägget. Skriver handlingslista, försöker minnas allt det jag tänkt. Utan lista står jag mig helt slätt i affären. Även om jag ska handla tre grejer går det inte utan. Del av mitt kognitiva problem, men jag accepterar. Alla har ju lista i handen, spelar ingen roll vad det står. Idag är det basictråkigaWillyshandlingen. Imorrn blir det mer glam, gårdsbutiken för ryggbiff de lux, älgfärs och ostarna. Ostarna är för övrigt mitt bästa. Grönmögel, get, hård fårost. Det är min passion tillsammans med nötter. Cashew, rostade och saltade. Lägger förmögenheter på dessa grejer, men jag är värd det. Älskar känslan av att ge min kropp lite av det där fettet och näringen tillbaka.

torsdag 19 december 2013

Latmasken

Vi har pratat om det, jag har sagt min mening. Vill inte medverka, en för mig mycket ovärd sak. Granen. Mannen vill åka och hugga, blir alltid ett monsterträd och gärna sned. Typisk tre meter hög hörngran. Så igår kom jag på vad jag tyckte var årets snilleblixt. Bordsgran. Sätta i något av alla fönster med liten ljusslinga. Mindre barr, mindre hundar som ska äta gran och dricka granvatten, mindre grej helt enkelt.

Mannen är helt kallsinnig, meddelar att isåfall får jag styra upp det. Jag tänker att jag lägger ner...

onsdag 18 december 2013

Sänka axlarna, släppa kraven

Det finns dem som pratar om att julen är här snart. I går bakade jag lussekatter, och för säkerhets skull nöttoppar. Idag blir det julspringa en ny runda. En julgrej per dag, lagom nivå känner jag.

Så skönt att kunna skapa distans till alla måsten som det pratas om. Förstår inte varför vi måste plocka sönder allt som kunde vara trivsamt till berg av krav? Vissa tycker väl det är kul antar jag, pyssla och laga allt från grunden. Lägga in fem sorters sill, ysta ost, baka bröd, slakta grisar, stoppa korv och göra sylta. Såklart baka klenäter och struvor, mandelmusslor. Glasera ett grishuvud. Jag har lite svårt att sortera i djungeln.

Fast det är klart, på fredag kväll kommer Grythytteungen hem. Man vet aldrig vad han vill svänga ihop till julbordet...

tisdag 17 december 2013

Inte igår



Idag är jag bara med. Flyta lite ovanpå är dagens melodi. Inte grotta ner sig, inte känna efter och det får räcka för ett slag. Bilden är typ fem år gammal, det är sommar och det är Stenkyrka mejeri...

Och julklapparna då, har jag köpt dem? Svar några. Beställde just en bok, ska fixa en sak till. Resten av fokus lägger vi på annat i denna familj. Att välja bort saker för sakers egen skull känns som en befrielse.

måndag 16 december 2013

Skakiga ben men ok

Hemma igen efter intensiva dagar. Firat födelsedagar, sprungit på stadsgator, gått i någon affär plus druckit afternoon tea både lördag och söndag. Nu är jag slut. Och mestadels lycklig.

I morgon blir det sovmorgon, te på sängen, gå i skogen och lätt träning. Plus läsa mina bloggvänners bloggar.

lördag 14 december 2013

Är

Lördag. Ska hushålla idag, med krafterna. Ni som läser här vet. Pendeln slår från ena till andra ytterläget och acceptans måste vara ledordet. Jag ska göra det som går att genomföra, resten ska jag inte plåga mig med att sakna. För gränserna för det möjliga ska alltid undersökas, flyttas framåt eller bakåt...vet aldrig svaret i förväg.

torsdag 12 december 2013

En rolig grej

Det har flyttat in en kille i ett gammalt utkylt grannhus. En hipster. Han har skägg, cyklar på en dyr konstig cykel, bär rutig flanell, grova kängor och smala jeans. Toppar med exklusiv ryggsäck och luva (randig). Alltså är etiketten klar. Och jag funderar på om han vet att han är det. Jag menar, hur långt från Nytorget på söder har inte denne man hamnat? Och hur? Många frågor, inga svar. Försökte inleda samtal idag, eller säg så här: jag tog ur mina hörlurar när han kom cyklande. I min värld är det samma sak som att man vill ha kontakt. Jag sa hej, han nickade rätt svagt. Dryg typ, ännu mer hipster.

Som jag längtar

Min fina dotter, hon som ringer och ber om råd, hon som flänger iväg till London så fort hon kan, hon som har den skarpaste hjärnan av alla. Hon fyller år, och jag ska åka till huvudstaden och fira henne. Ska visst bli någon sorts postum firning av mig också, inte så viktig men jag ställer väl upp och hackar i mig en middag. Blir jag upphämtad av en svart limo? Tror knappt det, men skulle önska det mer än något annat.

Har slagit in paket, födelsedag känns viktigare än jul. Hennes egen dag, och hon ska bli ordentligt firad. Önskelistan avbockad, afternoon tea ska drickas, finmiddag ska ordnas och bubbel. Vi kör extra allt. Och som inte detta vore nog ska jag få träffa ett par idoler från bloggvärlden. Ibland känns livet helt enkelt och självklart och jag ska bara få vara där mitt i. Lyckan och tacksamheten i det...

onsdag 11 december 2013

Hurra

Känner mig löjligt stolt när jag lyckas ladda ner en e-bok till min lilla padda. Är alltid den som trycker bort allt oväsentligt, info som jag inte tycker mig behöva och tyvärr ofta det jag verkligen behöver för lyckat resultat. Men nu, bokklubbens nästa val Huliganerna kommer på besök av Jennifer Egan ligger i bibblan, har läst ett kapitel och är så jäkla nöjd över att man kan lägga ett litet rött virtuellt bokmärke där man slutar läsa. Bästa grejen ju!

M&M&M


Om jag blir peppad av något? Försöker tänka efter, och inser att det jag allra mest hämtar bra energi ur är goda möten. Ni vet när känslan av att höra ihop är starkare än det som skiljer oss åt. När olikheterna ger en inblick och stärker känslan av närhet mer än markerar skillnaderna. De mötena är bra. Hade ett bra igår, har ett par andra bra inbokade framöver.

En annan sak jag reflekterar över är att när jag visar mina svagheter växer min självkänsla. Lite tänker jag att det är som att jag vårdar mig själv. Tar hand om min insida på ett sätt som får den att bli mer lättburen och harmoniera med utsidan. För så här är det: jag har inga problem alls med mitt skal. Tycker att jag ser ut som jag vill, vågar bära det jag vill och känner en sorts rättmätig bekvämlighet i det. Men i glappet mellan ut och-insida är risken att feltolkas överhängande. Väljer mitt yttre med självklarhet, men inuti - det är ju där smärtan, sorgen över den och känslan av att inte räcka till sitter som en osynlig svulst med metastaser långt ut i armar och ben.

Tur ändå att jag har några verktyg som alltid är med mig. Quickfix i själavård: meditation och motion.

tisdag 10 december 2013

måndag 9 december 2013

Crazy monday - hur mycket tårar finns i ett öga?

Vi har ätit tacos på en måndag. Blandar egna kryddor, gör en egen salsa. Bakar egna tortillas. Nä det sista var ljug, men det andra sant. Plus avocado, sallad och grillad paprika. Och kryddar upp kvällen med att klia mig i ögat med ett finger som tydligen hade lite chilifrukt kvar under nageln. Så tårarna får fortsätta rulla ett slag till...

Jag satsar stenhårt på morgondagens tisdag. Det kan bara bli bättre resonerar jag. Tänker sovmorgon, te på sängen och slow slow motion.

Nu är det gjort, jag var bräcklig och svag. Och det var väl rätt ok antar jag. Antar alltså. Har inte landat i det min doktor sa, och jag har precis ätit någon sorts frukost. Innan var det inte att tänka på. När min värld gungar blir jag rädd, och de dåliga strukturerna är det enda jag håller kvar då.

Fan, det blir kryptiskt. Det är kryptiskt även för mig. Fattar inte hur jag fungerar, gör jag ens det? Dagens bästa är att det inte regnar eller blåser, att isen på vägen är borta och att jag sticker ut och springer.

Vet inte om jag är en drama queen eller vad jag ska tänka. Det jag vet är att jag skriver så ärligt det går, och att jag är omgiven av mer kärlek än en människa kan begära.

söndag 8 december 2013

Looking forward - not

Jag tänker alldeles för mycket på imorgon. Ska vara hos min doktor 9.30 och hoppas att det snöar så att jag inte kan komma dit. Och om det inte snöar ser jag hur jag sitter där och har glömt hela min agenda för detta besök. Givetvis har jag skrivit ner allt, men det räcker inte. För i stressen av det där mötet kommer jag att halka av banan.

Skit också, jag hatar att vara beroende av någons ögon på min bräcklighet.

fredag 6 december 2013

Salome

Ikväll, sjukt kulturella. Vi var och såg en sån där direktsänd föreställning från Kungliga Operan på en bio nära oss. Salome. Fördelen med opera på det sättet är att det finns popcorn. Men även utan popcorn hade det varit härligt, för det var det verkligen. Vilka sångarinsatser, måste kunna jämföras med en mara  minst. Nina Stemme, omg.

När eftertexterna började rulla var det några pensionärer som hade så jäkla bråttom ut att en trampade mig på foten. Blev jag irriterad? Ja. Var jag tvungen att säga något till det där gänget (som märkligt nog, om man betänker hur bråttom ut de hade, stod kvar utanför bion när vi kom ut)? Ja.

Frågade dem om de inte var ledsna över att ha missat det bästa. Då blev de väldigt på, kan man säga. Vad då, vad hände? Typ. Och jag bara: Ja ni skulle inte haft så bråttom ut. Herregud det blev tre inrop och loads of ovationer, för dem som orkade stanna. Och jag kan tycka att det är lite av grejen med den sortens direktsändningar att man ska känna det som att man nästan iallafall är på plats.

Nu är det godnatt. Sov gott alla.

torsdag 5 december 2013

Lite svag volym men...




Hör jag inte en liten kör som sjunger ja ja ja? Superklarblå jeans i min favoritmodell. Endast ett klick bort. Tänker att det är sånt som kan hända när det stormar och man fortfarande har sin internetuppkoppling i behåll.

Hit me Sven. Vem döpte denna storm?

Gick upp tidigare idag, för att hinna gå långrunda med hundarna innan stormen. Såg lite sol, kände vinden som kommer att accelerera, men de gråa skyarna höll sig på avstånd. Jag blev inte blöt.

Min plan visade sig vara helt rätt, nu regnar det vågrätt och det viner i skorstenarna. Allt jag kan göra är att vänta in och vara i det. Min kompis frågade om vi monterat på stormluckorna för fönstren, och ja lite den känslan är det. Har mat hemma, ved, stearinljus och gas till spisen. Det går ingen nöd på mig, det enda som eventuellt kommer att kännas är ledan över att inte ha något val. Stannar inne resten av dagen alltså.

onsdag 4 december 2013

En bästa onsdag

Har ett helt dokument inom mig, skulle vilja förklara allt. Hur jag fungerar, vad som sänker mig och vad som kan lyfta. Storm och regn är bara yttre faktorer som inte påverkar min insida nämnvärt.

Jag åkte in till Malmö idag, skulle klippa mig på mitt nya ställe. En salong med lugn och ro, inte hög musik, inte vitt ljus, inte starka dofter. Det stället finns vid Möllan. Plus att den frisör jag går hos är sjukt behaglig. Just det ordet passar så bra, hon är mild, hon är mjuk, hon masserar hårbotten lagom hårt och hon blir inte stressad. Vidare förstår hon exakt vad jag vill, och hennes egna idéer stämmer perfekt med mina. Hon ger mig en kopp grönt te, hon har koll och det finns ekologiska äpplen i en skål. Jag älskar det. Efteråt gick jag med lätta steg, handlade lite på Möllans ost och sen vidare mot stationen. På bron satt mannen som brukar tigga, jag brukar ju ge. Idag gick jag och köpte en mugg te och gav honom en tjuga. Sjukt kallt ju, att sitta så där. Han hade tjocka vantar men ändå, jag pallar inte att låtsas som jag inte ser. (Jag vill inte ha applåder här, vill bara försöka förklara att jag vill orka se människor i ögonen - alla människor.) På vägen hem på tåget pratade jag med min fina, en av mina äldsta vänner, Eva. En sådan borde alla ha, jag blir alltid boostad, bekräftad, sedd och jag gör samma för henne. Vi är årsbarn, och vi har årsbarn. Träffades på dagisgården, hängde i Vasaparken, gick på Skansen, julpysslade (yes jag gjorde sånt back in the days, när barnen var små). Sådan vänskap vill jag vårda, guldmänniskor har man inte för många av.

Nu är det kväll, mörkt men inte kallt inne hos mig. Mannen kommer hem i natt och jag längtar. Ja, en smula av sånt här gör att jag kan flyga över allt annat. Lämna smärtan, ofokus och stänken av traumat för en stund.


Rain drops are falling on my head

Det regnar. Och blåser. Jag har inte fått te på sängen, på grund av bortrest man. Jag vägrar helt enkelt gå upp...

Från och med nu kan dagen bara bli bättre! Allt kan hända. Nya möjligheter. Fånga dagen. Etc etc. Jag ska iallafall klippa mig, köpa en citroningefärashot och resten får någon annan fixa.

tisdag 3 december 2013

Soundtrack of my life

Idag mår jag: Superbra. Känslan när jag sprungit i motvind, både mentalt och den yttre (stormvarning här idag) och bemästrat båda.
Idag har jag ätit: Bästa frukosten, leverpastejmacka, keso med frukt, avocado och galna mängder kaffe.
Idag fokuserar vi på: Feelgood, ska bara vara feelgood för hela slanten. Hemmaspa, läsa, brasa. Tänker mig ett litet miniretreat idag. Skära bort allt onödigt slös med energi, tillföra ny i massor.
Idag väntar jag mig: Inte mycket, ingen agenda. Mannen flög iväg tidigt imorse, kommer inte hem förrän torsdag. De där pauserna tillför mycket, bara vi vågar ta in det. Älskar att ha tiden ograverad, älskar ännu mer att planera min tid med honom. Kärleken behöver perspektiven.
Idag tänker jag inte alltför mycket på: Julen. Några veckor bort, planerar inte mycket. Det enda jag har bestämt är älgköttbullarna, resten blir det gamla vanliga med extra fisk. Älskar sillen, laxen, skaldjuren. Julskinka, jag röstar nej.
Idag är det viktigare: Dotterns födelsedag om tio dagar. En grej som jag ska beställa.

Om jag ska sammanfatta detta blir det tisdag idag, en bra sån med lugn och reflektion.

måndag 2 december 2013

Älskar


Måste skynda, vill ut i solnedgången...

Man värderar och omvärderar- och till slut bryr man sig inte ens



När jag var liten drömde jag om det som var mysigt. I min 70-talsvärld var det soffor av manchester, små prydnadslampor med skärmar av sammet och heltäckningsmattor. Och i advent elektriska ljusstakar och stjärnor. Speciellt den där orange varianten, som jag kallade höghusstjärna. Orange papper med lampa i. Hemma hos oss var det annat. Det var Carl Malmsten med stickiga ylletyger, det var röllakansmattor fr MMF och skumma tavlor utan tolkningsbara motiv. Lampskärmar av papper med torkade löv, taklampan över köksbordet var fr Ateljé Lyktan. Och så adventsprylen, en stjärna av halm UTAN elektricitet. Stackars mig.

Numera älskar jag blandat, Ikea, gammalt skräp, kitsch, Svenskt Tenn. Allt passerar, och jag har köpt eljusstakar fr Clas Olsson.


söndag 1 december 2013

Blå är den varmaste färgen

Älskar bio, älskar att sitta i mörker och förflyttas till alternativa världar. En bubbla av millimetertunt skal, kliva in där utsikten är som bäst. Var och såg Blå är den varmaste färgen. Mycket bra bubbla faktiskt, men vi måste ändå ventilera detta. När sexscener sträcker sig över mer än fem minuter, huden visas ner till porperspektiv, är vi bekväma med det? Jag anser mig inte vara pryd, inte ett dugg faktiskt och har inga problem med nakenhet. Ser bilden, registrerar förloppet men valörer mister lite sitt värde när ögat måste vara i samma exponering för länge.

Bänkgrannar börjar vrida på sig, fniss hörs, spridda kommentarer. Jag reflekterar över att nyanser faller bort, "less is more" känns avlägset långt borta. Sneglar på mitt sällskap, vi bestämmer i en tyst överenskommelse att vi klarar detta...prasslar bara lite försiktigt med våra nötpåsar.

Trots detta lilla problem, snälla gå och se. Aktuell, vacker, drabbande, härlig och sorglig. Allt på en gång, plus onaturligt bra skådespelare.